Byggnaden som energisystem

BBR ställer krav på byggnadens energianvändning, vilket innebär att arkitekter, konstruktörer och entreprenörer som kan påverka byggnadens energianvändning måste se byggnaden som en helhet — som ett energisystem.

Det gäller att hitta den optimala avvägningen mellan långlivade passiva isolerlösningar och kortlivade energisparanordningar som kräver såväl underhåll som energi för drift.

Klimatskärmen, som till stor del består av långlivade passiva isolerlösningar, ska man lägga mycket fokus på i samband med byggnadsdesignen. Figuren härunder visar det principiella tillvägagångssättet genom projekteringen fram till val av energilösning. Detta är en idealbild. I praktiken har man begränsade valmöjligheter vad angår val av energikälla eftersom energiförsörjningen bestäms i samband med exploateringen och detaljplanarbetet.
 

 

Oavsett aktuell energiförsörjning är en välisolerad och lufttät klimatskärm grundförutsättning för moderna energieffektiv byggnader. Tillsammans med ventilation med värmeåtervinning skapar ett lufttät och välisolerat klimatskärm värmetröga byggnader.

Värmetröga byggnader

BBR ställer krav på byggnadens installerade eleffekt för uppvärmning, tappvarmvatten och drift av ventilationssystemet. Värmetröga byggnader kan bidra till minskning av effektbehovet.
 

Så här fungerar värmetröga byggnader


Vid köldknäppar, då utomhustemperaturen tillfälligt faller kraftigt, behöver byggnader med hög värmetröghet inte använda lika mycket effekt för uppvärmning som byggnader med låg värmetröghet. Hög värmetröghet hjälper till att utjämna inomhustemperaturens svängningar under ett dygn, men inte under längre tidsperioder.


Byggnadens system för värmetröghet påverkas av:

  • Klimatskärmens värmeisolering och lufttäthet
  • Ventilationssystemets energieffektivitet
  • Värmekapaciteten hos de materialskikt som har direktkontakt med inomhusluften

Den som vill skapa en byggnad med hög värmetröghet måste ta hänsyn till samtliga ovannämnda egenskaper.

Såväl lätta som tunga byggnader kan nå hög värmetröghet om de har god värmeisolering, hög lufttäthet och energieffektiv ventilation. Speciell uppmärksamhet bör ägnas åt att minimera köldbryggor och luftläckage.

Det räcker inte att tunga byggnader lagrar värme i byggmaterial med hög värmekapacitet. Byggnaderna måste även ha minimala värmeförluster. Värmen som lagrats i byggmaterialen ska inte försvinna ut genom klimatskärmen eller ventileras bort — den ska finnas kvar och återgå till inomhusluften när temperaturen börjar falla.

Aktiva materialskikt

Det är bara materialskikten mellan inomhusluften och konstruktionens värmeisolering som aktivt deltar i värmeutbytet och därför måste dessa skikt ha direktkontakt med inomhusluften. De får inte täckas med något som värmeisolerar eftersom detta bryter kontakten med inomhusluften. En ljudabsorbent eller en heltäckningsmatta kan drastiskt försämra värmetrögheten.

Materialskikt som ligger djupare än 10 till 15 centimeter deltar inte i värmeutbytet som sker genom inomhustemperaturens dygnssvängningar.

Beräkning av byggnadens värmetröghet

Vid jämförelse av olika byggnaders värmetröghet används begreppet tidskonstant. Hur tidskonstanten beräknas beskrivs bland annat i den svenska standarden SS 24300-1 ”Byggnaders energiprestanda — Del 1: Klassning av värmeeffektbehov”.

Läs mer här om hur värmetröga byggnader fungerar

Konstruktionslösningar

Isover har omfattande information om produkter och konstruktionslösningar som kan bidra till en energieffektiv och lufttät klimatskärm.